Ola Rosling
14 december, 2010
Min vän och kollega Konstnär Ola Rosling, Norberg, har plötsligt gått bort. Chocken och sorgen är stor. Ola och jag har så många fina minnen tillsammans som jag vill återkomma till.
Min vän och kollega Konstnär Ola Rosling, Norberg, har plötsligt gått bort. Chocken och sorgen är stor. Ola och jag har så många fina minnen tillsammans som jag vill återkomma till.
3 Responses
Blir glad och rörd av ord om Ola. Minns också jag de åren då Ola var på A&L. Jag minns att jag kom upp till er då och då och jag tror Ola tyckte det vara både lite kul men också lite besvärligt när syrran kom. Men faktiskt var jag med vid några tllfällen och hjälpte till med att svampa krukor och små pentryn i kontorsmiljöer. Stolt och glad att få jobba med Ola
Saknar honom gränslöst.
Hälsningar Karin
Karin, tack för svar om detta svåra. Visst minns jag att du var med och svampade krukor. Jag minns att Ola var ganska stolt över att ha med dig. Även om han blev lite osäker inför oss andra när du var med. Bara ännu ett varmt minne för mig. Ola livade upp tillvaron på det ganska stela arkitekt kontoret. Att detta nu bara är minnen kan jag fortfarande inte förstå./ Kram Per
Hej Per, äntligen har jag läst dina ord om min-vår Ola! Jag har fortfarande svårt att både läsa och prata om den svarta sorgen..Försöker att andas och hålla mig över ytan. Bär barnen i deras vardag och samtalar med Ola närhelst det går. Ser honom i hans tavlor, i våra barn, i huset, bland gräs och blommor, ja överallt. Svårt men också fint.
Han kommer alltid att vara med mig-oss och på något sätt vet jag att han har det bra. Men saknaden är gränslös.. Dina senaste två tavlor i orange nyans tyckte jag väldigt mycket om.
Mvh och tack för fina ord om Ola
Kram Kerstin Axel Hugo Rosling